”Hej! Din bror har berättat om dig, du spelar fotboll eller hur?” Jag nickar till svar.

”Men han har glömt att nämna dig” säger jag och vi båda ger min bror en blick. Han ser völdigt obekväm ut så Rebecka tar till orda istället.

”Vi har bara träffats i någon månad”

”Vadå dejtar ni?” Frågar jag skeptiskt.

”Vad ska det betyda?” frågar min bror och tar ett steg fram och slingrar sin ena arm runt hennes midja.

”Inget, bara det att du verkar för bra för att dejta min bror.”

”Ouch tack för självförtroendeboosten Abbey” säger min bror.

”Nu är det ju så att jag gillar din bror väldigt mycket” lägger Rebecka till och så kysser dom varandra.

”Okej, jag går nu hejdå” säger jag och tar mig förbi dom, sätter på mig mina skor snabbt och sliter åt mig jackan innan jag försvinner ut genom dörren. Hellre går jag i regnet än att stanna kvar och se min bror och Rebecka trycka tungorna nerför varandras halsar. 

”Meredith, här!” ropar jag över planen och ser hur hon ger mig en blick för att sedan skjuta bollen rakt i händerna på motståndarlagets målvakt. Jag stönar högt och springer sedan längre ut på planen för en chans att sno bollen från motståndarna.

Efter ett tag blåser domaren av efter första halvleken och alla mina lagkamrater samlas runt vår tränare och det första hon gör är att kommentera Merediths uppträdande.

”Vad håller du på med? Det märks inte att du är kaptenen här. Conroy har ju haft stora målchanser flera gånger, det är inte bara du på planen vet du. Nu ligger vi under med två mål” spottar hon irriterat ut.

”Förlåt, jag såg henne inte” säger hon oberört och jag nästan kokar inombords.

”Men jag såg ju hur du tittade på mig!” fräser jag till.

”Du måste ha sett fel” fnyser Meredith tillbaka.

”Åh så nu kan du äntligen prata med mig efter sådär två veckor, vad är ditt problem?” Meredith ska precis till att svara men Tränaren tar till orda istället.

”Ni får ta det efteråt, nu fokuserar vi på matchen. Det är ett lagspel det här och glöm inte bort det” säger hon och tittar på Meredith när hon säger det där sista. Vi springer ut på planen igen och matchen fortsätter.

Meredith och jag tar aldrig tag i det här ”bråket” eller vad man ska kalla det, hon stormar direkt iväg när domaren blåst av matchen. Resten av laget går och käkar middag på pizzahut som börjar bli lite av en tradition. Vi förlorade matchen men man kan väl fira ändå, right?

”Det känns fel att berätta det här men hon sa till mig att du är en hora och att du har en pojkvän hemma och ändå går ut med Niall eftersom han är känd” berättar Maggie och jag sätter nästan i halsen.

”What?” frågar jag förvånat.

”Hon säger det till alla.” bekräftar Amber och suger på sitt sugrör.

”Vad är hennes problem?” mumlar jag och lutar mig tillbaka på stolen.

”Jag tror i alla fall att hon är svartsjuk eftersom du har världens bästa pojkvän” säger Alex med ett flin.

”Vi är ju knappast ihop och sådär borde man väl inte säga när man själv har en egen pojkvän?” säger jag och Alex kinder blir lite rosa.

”Gjorde ni nåt medan han var här?” frågar Amber nyfiket men med en retsam ton. Alex kinder blir ännu mer röda och hon vinklar bort ansiktet så vi inte ska se det och vi andra börjar skratta.

Ush det här blev riktigt kort, det ser alltid längre ut i word dokumentet. Men i nästa kapitel är det söndag och jag tror ni vet vad som händer dåååååå haha