-How did it go? 

-Honestly I don't know, she had a pokerface, säger hon.

-Didn't she say anything? frågar jag nyfiket, jag vill veta varenda detalj. Om jag kunnat hade jag gjort mig själv till en fluga och satt på väggen där inne under castingen.

-She said we needed to work on my walk but otherwise I was good.

-That must mean that you're hired or how you say it, skrattar jag.

-Let's hope so, skrattar hon. She said they will call.

-Let's do some shopping wile waiting for that phonecall! säger jag och drar med mig Blake

---

Jag springer mot stranden med Harry, Blake och mina vänner från New york hack i hälarna.

-Last in buy ice-cream for everyone! ropar jag samtidigt som mina fötter når det kalla vattnet. Jag fortsätter springa och slänger mig sedan ner i vattnet så hela jag hamnar under ytan. När jag kommer upp ser jag att alla doppat sig förutom Lauren som står med vatten till höfterna och varje gång en liten våg nuddar hennes mage tjuter hon till. Vi alla skrattar åt henne och jag känner ett par armar runt min midja. Jag vänder mig om möter Harrys leende gröna ögon. Precis när jag ska till att kyssa honom börjar min telefon ringa. Förvånat kollar jag ner på min kropp för att se vart jag kan ha lagt min mobil men jag har ju bara en bikini på mig. Ljudet blir bara högre och högre och frustrerat letar jag efter den även om jag vet att jag inte har den. 

 Jag öppnar sakta ögonen och förstår att det bara var en dröm men mobilen fortsätter ringa. Mobilen lyser nästan upp det nedsläckt sovrummet och jag funderar över vad klockan kan vara. Jag plockar upp min mobil och ser att det är mamma som ringer, åh nej. Med en suck trycker jag på grön lur och sätter mobilen mot örat.

-Hello? säger jag så trött som möjligt så att mamma ska förstå att lag låg och sov.

-Elise? nästan skriker mamma i luren. Jag tittar ner på Harry som ligger bredvid men han verkar sova hur tungt som helst.

-Yes? säger jag med en suck.

-I think you need to come home, grandad is at the hospital again and his condition is very serious, säger mamma och jag kan höra att hon är nära att börja gråta.

-What happened? frågar jag med gråten i halsen.

-He got a stroke in his sleep and now he is in a coma and the doctor say that he just have a couple of days to live, säger mamma medan hon hulkar av gråt. Jag blir stum, vad svarar man på det? En tår letar sig nerför min kind jag torkar snabbt bort den men fler kommer och tillslut orkar jag inte bry mig mer.

-Can you book a flight? får jag fram.

-Of course honey.

-Thank you.

-I'll text you when it's done.

-Okay, bye. I love you.

-I love you to. Samtalet avslutas och jag lägger tillbaka mobilen på nattduksbordet.

-Who do you love? Förvånat vänder jag på huvudet och ser att Harry har vaknat och ligger ner i sängen och tittar på mig med ett leende men när jag snyftar till och han ser tårarna på mina kinder försvinner det snabbt.

-What happened? frågar han oroligt och sätter sig upp och lägger en arm runt mina axlar.

-Grandad is going to die, stammar jag fram i all gråt. Det känns konstigt att säga dom där orden. Jag kommer ihåg farfar som den glada friska gubben. Förutom på thanks giving har han aldrig varit sjuk och jag har alltid trott han skulle leva tills han var hundra. Harry drar mig närmare och pressar ansiktet in i mitt hår och viskar:

-I'm sorry. Han vaggar mig fram och medan tankarna snurrar runt i mitt huvud. Nu kommer Farfar aldrig få träffa Harry, jag vet att de skulle gillat varandra. De har samma typ av humor. Jag har nog ärvt min humor från morfar efter all tid vi spenderat tillsammans. Morfar och jag har alltid stått varandra nära. När jag var liten brukade han och farmor sitta barnvakt och då brukade han visa bilder från när han var liten och berätta historien bakom varje foto. Jag tyckte det var så inressant och när mamma och pappa kom för att hämta mig ville jag aldrig gå. Harry lägger sig sakta ner och drar mig med sig så jag hamnar med huvudet på hans bröst. Jag känner en kyss på huvudet och jag sluter ögonen för att försöka somna om igen.

 

När jag vaknar nästa gång lyser solens strålar igenom persiennerna och bildar ett mönster över täcket. Minnena från natten kommer tillbaka och önskar djupt att det bara varit en dröm men när jag tar upp min mobil och går in på samtal ser jag att mamma ringt klockan 03:12 så det är sant, farfar kommer dö. En tår letar sig nerför min kind igen och jag torkar frustrerat bort den. Jag reser mig upp från sängen och går in i badrummet för att ta en dusch. Efter att ha blandat mina salta tårar med det varma vattnet tar jag på mig Harrys onepiece som jag hittat långt in i garderoben för nån dag sen. Den är en aning för stor men den är mysig och luktar Harry så den är perfekt. Harry är och jobbar och kommer nog inte hem förrän ikväll. Mobilen plingar till när jag får ett sms och jag och hämtar den. Det är från mamma som säger att hon beställt biljetter, flyget går imorgon klockan tolv. En lättnad blandad med sorg skäljer över mig. Jag vill inte lämna Harry men det var tur att det fanns flyg så jag kan träffa Farfar. Jag slänger mobilen på sängen låter blicken glida över rummet. På dörren skymtar jag en lapp och när jag kommer närmare ser jag vad det står.

 

 

Jag ler, Harry är bara för söt. Han måste ha gått upp hur tidigt som helst för att hinna göra pannkakor innan jobbet. Harry vet då hur man får mig på bättre humör. Jag hasar mig ut från sovrummet och ser att lägenheten ekar tom. Blake måste fortfarande ligga och sova. Jag hasar mig vidare till kylskåpet och tar fram pannkakorna. En skål med grädde står bredvid och jag ler för mig själv när jag tar fram den också. Jag värmer några pannkakor snabbt i micron och sätter mig sedan ner framför tvn där ett avsnitt av top model visas samtidigt som jag äter.

---

Okej jag vinner nog priset i sämst uppdatering haha. Åkte till Stockholm i fredags och gick på x-factor! Hamnade på första raden alldeles vid scenen, pratade med J.E.M, Awa, Oskar och Malcolm och fixade ett mobilskal med Zayn. Bra kväll helt eneklt, bästa på länge faktiskt!

 

Vilka/vilken är er favorit i x-factor? Mina är J.E.M!

 

I allafall kom jag hem i lördags, ingen röst och var grymt förkyld så vilade lite och igår hängde jag med en kompis som sov över men nu är jag alone! hehe så här har ni kapitel 42 i alla fall! :))

 

-And I heard about what happend you two days ago and I just wanted to say that they are idiots and that you two look perfect together, you are so beautiful, säger Sophie till mig. Jag blir helt paff. Mest åt att hon ens veta att det hände men också över hennes snälla ord.

-Aw thank you! You are very bautiful yourself, all three of you, säger jag och ler hur stort som helst. Alla tre tjejern börjar rodna och säger sedan tyst hejdå och försvinner ut från cafét.

-Look how cute you were with them! säger jag och ler åt Harry.

-That's the least I can do for them. It's thanks to them I can pay my bills, skojar han. 

-But I really need to get going, they are hungry back there and need food, säger han sedan.

-Bye then, säger jag och Harry böjer sig ner för att ge mig en kyss.

-Bye beautiful, säger han och försvinner ut från cafét.

---

 

Vi kliver in i en hiss och åker upp fyra våningar, dörrarna öppnas och vi kommer in i en ganska stor vit lokal. Stora fönster vätter ut över hustaken och man kan se ganska mycket av staden även om vi bara är på andra fjärde våningen. Ett skrivbord står i ena hörnan och en röd soffa står i andra. Jag går efter henne som en svans tills hon sätter sig ner i soffan och jag sätter mig osäkert ner bredvid henne.

-So, have you done any modelling jobs? frågar Siv.

-Ehm no, säger jag med osäkerheten i rösten.

-So you don't know anything about modelling? 

-I've seen Americas next top model with my friend occasionally, säger jag och Siv skrattar roat.

-They show a very nice side of the modelling business, förklarar hon och jag nickar sakta. Oron stiger i kroppen, vad menar hon med det? Är det nu dom kommer säga att jag behöver banta och gå på nån äppel-diet?

-So let's take som photos and the measure and weigh you. Hon reser sig upp och tar sig bort till en kamera på stativ som står mittemot en vit vägg. Jag följer efter henne och ställer mig osäkert framför kameran där jag antar att jag ska stå.

-Take off the jacket, säger hon och jag gör som hon säger och slänger den på golvet.

-And the blazer. Jag tar av den också och slänger den på jackan.

-So, put the hair behind your ears and just relax. Jag gör som hon säger och efter några klick då hon tagit bilder från alla möjliga avstånd och vinklar verkar vi vara färdiga. Vi går vidare till en mätningssticka där det visar sig att jag är 177 centimeter lång. Sedan mäter hon alla delar av min kropp med måttband och till slut får jag väga mig. 

-Now I just need to see your walk, förklarar hon och visar vart jag ska gå. Jag går fram och tillbaka så bra jag möjligen kan men hon verkar inte riktigt nöjd för hon säger hela tiden: "räta på dig", "sväng inte på armarna", du är för stel!" osv. 

-Okay we need to work on that but otherwise you're good, säger hon och antecknar i sitt lilla block hon har i famnen. Betydde det att jag fick jobbet eller hur man säger?

-We will get back to you, säger hon som hon läst mina tankar.

-Okay thank you, säger jag och går över lokalen för att plocka upp kavajen och jackan från golvet. Jag tar på mig båda och säger sedan hejdå och får sedan ta mig ut själv. 

 

Tänkte bara berätta att det inte kommer komma nåt kapitel på ett tag. Ikväll måste jag plugga till ett prov och imorgon måste jag lämna in datorn till skolan för de ska gör nåt på den så jag har den inte under helgen och jag vet inte när jag får tillbaka den heller. 

Om jag nu lär mig allt till provet och lite till kanske det kommer upp ett kapitel ikväll för jag vill verkligen skriva men skolan kommer ju före tyvär..

 

Var det någon som fick biljetter till x-factor då!??!?!

Inte jag tyvär.. Satt på en SO-lektion och tittade på pojken i randig pyjamas. Biljetterna tog tydligen slut på 1,5 minut! herre min jesus..

 

OCH har ni sett George i Union j eller!?!?! så fruktansvärt söt, avlider

 

Och här kommer en bild/gif bomb med one direction!!! Hittat på tumblr, heter kycklingmacka.tumblr.com dääär! Så följ mig gärna så följer jag dig! :)

 

 

 

Aja back to plugget nu! baj baj

-Here, säger hon och räcker över båda. Nervöst knappar jag in telefonnumret och pressar telefonen mot örat.

-Hi you have come to Elite what can I help you with? säger en tjej i andra änden.

-Ehm hi, I meet a woman yesterday named Ann Brick and... säger jag men avbryts av tjejen i andra änden.

-Oh yes, she told me about you! kvittrar hon.

-She did? säger jag förvånat.

-Yes, maybe you can come by today at... säger hon och gör ett uppehåll för att antagligen kolla bland tiderna. Two o'clock?

-Yes, I have nothing planned, säger jag och Elise ger mig en nyfiken blick.

-Okay see you then, säger tjejen och lägger på. Jag tar sakta ner mobilen från örat och låser den.

-So what did they say? säger Elise och hon ser nästan ut att spricka av förväntan.

-I've got a meeting at two o'clock, säger jag nästan lite förvånat.

---

Jag stod nervöst och trampade utanför Elites kontor. Elise hade tagit på sig uppgiften att styla mig så nu hade jag på mig ett par tajta svarta jeans, ett vitt linne och en rosa kavaj under min vinterjacka. På fötterna hade jag åter igen ett par högklackade skor. Jag hade skavsår på både hälar och tår från igår men Elise hade insisterat med att man måste ha hägklackade skor på sig på castings och jag litade på henne då hon sett varenda litet avsnitt av top model och dessutom har hennes mamma varit modell.

-Okay I'll go to that cafe and wait for you, säger Elise och pekar på ett litet cafe på andra sidan gatan. 

-What! are you not coming with me? säger jag förförat och nervositeten stiger med hundra procent.

-No, skrattar Elise och kramar sedan om mig.

-Good luck my bestie, säger hon mot min axel. Jag tar ett djupt andetag och nickar.

-Okay, let's do this, säger jag och vänder mig om för gå in i bygganden. Jag kommer in i en vit reception med fåtöljer i en hörnan och en disk som en ung blond tjej sitter bakom. Hon ler stort mot mig när jag kommer in och jag går osäkert fram till henne.

-Do you have an apointment? frågar hon vänligt.

-Ehm yes I'm Blake, säger jag. Tjejen knappar lite på datorn och vänder sig sedan mot mig igen.

-You can sit and they will come and get you soon. Hon pekar mot hörnet där fåtäljerna står så jag tackar för hjälpen och går och sätter mig i en av fåtöljerna. Det ligger några tidningar på bordet framför så jag plockar upp en som jag bläddrar lite i.Men eftersom jag inte är så mode intresserad och det var en modetidning lägger jag snart den ifrån mig. Jag tittar mig omkring i rummet istället. På en vägg hänger massvis med bilder på unga tjejer med deras namn över, jag antar att det är modeller. Snart kanske jag kommer sittar där, vem vet? 

-Blake? jag rycker till när jag hör mitt namn och upptäcker en kvinna som står i dörröppningen som fortsätter in i byggnaden. Jag reser mig snabbt och går fram till henne.

-I'm Siv Barker, säger kvinna on sträcker fram sin hand prydd med ringar. 

-I'm Blake, säger jag och tar emot hennes hand.

-You can follow me. säger hon och vänder sig om och börjar gå längs en vit korridor med svartvita bilder längs väggarna och jag följer nervöst efter.

 

Jag kliver in på det lilla kafét och njuter av värmen som omsluter mig. Jag går direkt fram till disken och beställer en kaffe och en cheesecake och går sedan fram till ett ledigt bord vid fönstret. Kafeét är nästan tomt förutom tre tjejer i fjortonårsåldern på andra sidan lokalen och två unga mammor med sina barn som sitter och pratar vid bordet bredvid mitt. När jag tittar ut genom fönstret ser jag ingången till Elite där Blake befinner sig just nu. Jag hoppas verkligen det går bra för henne. Hon har inte det bästa av självförtoende så det här kanske kan ge henne det. När jag inser att jag fortfarande står upp med ytterkläder på och tittar ut genom fönstret tittar jag mig generat runt men ingen verkar ha lagt större uppmärksamhet mot mig. Jag tar av mig jackan, halsduken och vantarna och sätter mig ner. Men jag hinner bara ta en tugga av cheesecaken innan min mobil surrar till och jag plockar nyfiket upp den, ett sms från Harry.

 

 

Jag rynkar förvirrat pannan, hur kan han veta att jag äter en cheesecake? 

 

 

I väntan på ett svar tar jag en ny tugga och tar en sipp av det alldeles för varma kaffet. Jag hör att nån kommer in och att tjejerna flämtar bakom mig. Snart har nån lagt sina händer över mina ögon och mitt hjärta tar ett skutt av rädsla. Vad händer? Är det en rånare? Är det nu jag dör? Frågorna snurrar runt i mitt huvud men jag vågar inte göra någonting, jag bara sitter där och andningen blir hackig. Frågorna besvaras dock när jag hör Harrys skratt klinga i mina öron.

-Harry... suckar jag men börjar sedan också skratta. Jag tar ner hans händer från mina ögon och tittar sedan upp på honom.

-Hi, säger han och visar sina smilgropar i ett leende.

-Hi, säger jag och ler jag också. Han sätter sig ner på stolen bredvid mig och tar skeden på det lilla fatet för att ta en bit av min cheesecake att stoppa i munnen.

-What are you doing here? frågar jag och tar ifrån honom skeden när han ätit upp biten han stulit från mig.

-We were working and then we became hungry so I went out for a hunt after food. Then I saw you sitting here, förklarar han.

-So you sent me that stalker text? skrattar jag.

-Yep, säger han och tar jordgubben som legat på cheesecaken.

-Hey! Stop eating my food, protesterar jag. Han skrattar och tar en tugga av jordgubben och stopper sedan resten av den i min mun. 

-What are you doing here by the way? frågar han.

-Waiting for Blake, säger jag och Harry nickar till svar.

-Sorry to disturb. Jag och Harry vänder oss om i synk och ser att meningen kommit från en av de tre tjejerna som står bakom oss, en blond och två brunetter. Tjejerna som suttit inne på cafét när jag kom. 

-It's okay, säger Harry med ett leende.

-Can we have a photo? frågar tjejen med blont hår blygt.

-Sure, säger han och reser sig upp.

-What's your names? frågar han.

-I'm Kat, säger den blonda.

-Sophie, säger den med det lite mörkare håret.

-Miranda, säger hon med ljusbrunt hår. Alla tre pratar tyst och väldigt blygt.

-And I'm Harry, skrattar Harry och tjejerna skrattar också.

-So let's take some photos then! säger han sedan och tjejerna tar fram sina mobiler.

-Should I take it? frågar jag.

-Okay, säger Sophie och alla tre räcker mig sina mobiler. Jag tar en gruppbild med alla tre och Harry och sedan en inviduell. Tjejerna får tillbaka sina mobiler och tittar igenom bilderna.

-Is it okay? frågar jag osäkert.

-Yes thank you so much. Alla tres ögon lyser och det går inte att missa de stora leenden de har på sina läppar. 

-Can I have a hug? frågar Kat och tittar nervöst på Harry.

-Of course! säger Harry och ger alla tre en varsin kram. Jag ler stolt åt hur gullig han är med de här tjejerna. Han älskar verkligen sina fans.

-And I heard about what happend you two days ago and I just wanted to say that they are idiots and that you two look perfect together, you are so beautiful, säger Sophie till mig. Jag blir helt paff. Mest åt att hon ens veta att det hände men också över hennes snälla ord.

-Aw thank you! You are very bautiful yourself, all three of you, säger jag och ler hur stort som helst. Alla tre tjejern börjar rodna och säger sedan tyst hejdå och försvinner ut från cafét.

-Look how cute you were with them! säger jag och ler åt Harry.

-That's the least I can do for them. It's thanks to them I can pay my bills, skojar han. 

-But I really need to get going, they are hungry back there and need food, säger han sedan.

-Bye then, säger jag och Harry böjer sig ner för att ge mig en kyss.

-Bye beautiful, säger han och försvinner ut från cafét.

Har skrivit på det här kapitlet heeela helgen, gjort tusen ändringar men nu är det klart! Kommentera era åsikter, det kanske inte blev ett så intressant kapitel men kom på en ide till novellen i veckan så snart så!!! ♥ Och herregud, redan kapitel 40!?!?!??! shiet...

-Well bye then, säger han och vi kramar varandra.

-Bye, säger jag mot hans axel. När vi släpper varandra låter han sina kindar snudda lätt vid min kind alldeles precis bredvid mina läppar. Rodnaden sprider sig igen och jag hoppas det inte syns nu när det är mörkt.

-Okay, itäs getting really cold bye, säger han och skrattar och vinkar lite med sin hand som han snabbt stoppar ner i jack fickan. 

-Bye again, säger jag och skrattar och vinkar jag med. Han vänder sig om börjar gå nerför trottoaren och jag går fram till porten. Innan jag går in vänder jag blicken mot Niall och ser att han gjort likadant. Jag vinkar igen och får en vinkning tillbaka innan han vänder sig om och fortsätter gå.

---

Det första jag gör när jag kommer innanför dörren är att ta av mig skorna, åh gud så skönt! Jag hör att tvn står på så jag går bort till vardagsrumsdelen av rummet. Elise och Harry sitter uppkrupna i soffan och det verkar som dom  är djupt inne i ett avsnitt av CSI eftersom de inte hör dörren slå igen.

-Hello! säger jag och både Elise och Harry hoppar förskräckt till.

-Oh hi didn't hear you coming, säger Elise och ler.

-Hello! säger Harry och återgår sedan till tvn.

-Here you have you killer heels, excuse me while I go and cut off my feets, säger jag och ställer ner skorna på golvet.

-Eh, you are over exaggerating, säger Elise oberört.

-Really, It feels like I'm about to fall over and I am not even wearing the shoes.

-Whatever, how did the date go? frågar hon nyfiket.

-I'll tell you tomorrow when I can feel my feets again, säger jag och gäspar.

-Well okay, suckar Elise.

-Goodnight, säger jag och börjar gå bort till mitt rum.

-Goodnight, hör jag från Elise och Harry.

 

När jag kliver ut från mitt rum nästa morgon sitter Elise vid tvn med en macka i handen.

-Good morning, säger jag och går bort till köket för att bre mig en egen macka.

-Good morning, mumlar Elise utan att slita blicken från tvn. När min macka är färdig och jag har hällt upp lite kaffe i en kopp slår jag mig ner bredvid henne där ett avsnitt av Tyra Banks show visas. En reklampaus kommer på och Elise vänder sig snabbt mot mig.

-Tell me about the date! säger hon glatt och nyfiket.

-Well he took me to a restaurant and we talked and ate. And we shared a bowl of ice-cream, he is so sweet. And when we were going to just say good bye, säger jag men avbryts av mitt eget skratt. Elise förstår ju ingenting men ger mig en väldigt nyfiken blick.

-We went by taxi home and both of us went out of the car so we could say goodbye properly and then the taxi driver just drove away, säger jag och skrattar.

-What? säger Elise och hon börjar också skratta.

-He didn't even get money from us, säger jag och rycker på axlarna och skrattar till.

-Weird.

-Yes but now, back to Niall, säger jag och skrattar.

-When we said goodbye we hugged and then, säger jag och gör en konstpaus.

-HE KISSED YOU!? slänger Elise ur sig.

-Not exactly, he kissed me here, säger jag och pekar precis bredvid mungipan. 

-Oh my god he totally wanted to kiss you but didn't have the courage to, säger Elise exalterat.

-You think so? frågar jag osäkert men hoppfullt.

-YES! säger Elise självsäkert och ett leende sprider sig på mina läppar.

 

När vi tagit oss igenom resten av avsnittet av Tyra Banks show drar top model igång och Elise vänder sig snabbt mot mig igen.

-We have to call tha agency today! säger hon och är redan uppe från soffan för att hämta mobilen. Jag hinner inte ens svara innan hon är inne på mitt rum.

-Were do you have the card? ropar hon.

-In one of the bags from yesterday! ropar jag tillbaka och snart sitter Elise i soffan igen med mobilen i ena handen och kortet med numret i ena.

-Here, säger hon och räcker över båda. Nervöst knappar jag in telefonnumret och pressar telefonen mot örat.

-Hi you have come to Elite what can I help you with? säger en tjej i andra änden.

-Ehm hi, I meet a woman yesterday named Ann Brick and... säger jag men avbryts av tjejen i andra änden.

-Oh yes, she told me about you! kvittrar hon.

-She did? säger jag förvånat.

-Yes, maybe you can come by today at... säger hon och gör ett uppehåll för att antagligen kolla bland tiderna. Two o'clock?

-Yes, I have nothing planned, säger jag och Elise ger mig en nyfiken blick.

-Okay see you then, säger tjejen och lägger på. Jag tar sakta ner mobilen från örat och låser den.

-So what did they say? säger Elise och hon ser nästan ut att spricka av förväntan.

-I've got a meeting at two o'clock, säger jag nästan lite förvånat.

---

omg två kapitel två dagar i rad, det var länge sen :))

-I'm like two minutes away so I'll see you soon, säger han glatt.

-Okay see ya! säger jag samtidigt som jag krånglar på mig  en av skorna. Jag lägger på och tar på mig den ena, sedan slänger jag på mig jackan. Jag säger hejdå till Elise och Harry och skyndar ner för trapporna och ut på gatan. När jag tar det första steget ut på den hala trottoaren halkar jag till men jag lyckas hålla mig på benen. Ett bil bländar mig och jag förstår att det är Niall. Mitt hjärta tar ett litet skutt samtidigt som bilen saktar in och stannar längs trottoarkanten.

---

Dörren till baksätet öppnas och Niall kliver ur.

-Hi! säger han glatt och sträcker ut armarna för att krama mig. Jag hälsar glatt tillbaka och låter honom omfamna mig i en Horan-hug. Han hjälper mig sedan in i bilen och kommer sedan efter. Bilen svänger ut från trottoaren och börjar åka längs gatan.

-So, Harry told me about yesterday, säger Niall lite tyst.

-Oh, yeah that wasn't so much fun, säger jag dystert.

-It really pissed me off, nu låter han lite arg. Jag vill verkligen inte att det som hände igår ska dra ner stämningen på våran dejt.

-Me to, but they only embarressed them self, påpekar jag.

-Yeah, I hope it doesn't happen again, to anyone of our girldfriends, säger han med blicken ner i knät. Jag nickar tillsvar. Men vänta här, Niall sa våra flickvänner. Menade han att jag var hans flickvän nu eller? Om han pratade om de andra killarna hade han sagt deras. Eller han kanske bara menar i framtiden, när han har en flickvän. Men jag vågar inte fråga.

-So were are we going? frågar jag istället.

-Secret, säger han och blinkar.

-You and secrets, säger jag och skakar skrattade på huvudet. 

-But are we there soon? I'm starving, säger jag och precis då kurrar min mage till.

-Just a couple of minutes away, skrattar Niall. Och precis som han sagt, efter ungefär fem minuter stannar bilen och vi hoppar ut på trottoaren framför en fin restaurang. Niall tar mig runt midjan och hjällper mig över trottoaren eftersom jag inte alls är van med att bära så här höga klackar på vintern. Jag klarar mig välbehållen in på restaurangen där vi leds till ett bord långt in i restaurangen. Vi sätter oss ner och läser igenom menyerna och beställer sedan det vi vill ha. 

-So have you decided for how long you're staying? frågar Niall.

-No but today this crazy thing happened so maybe I'll stay quite a long time, säger jag.

-What? frågar han nyfiket.

-Okay, so this woman came up to me and said like "you should be a model" and gave me her card and everything, berättar jag entusistiskt. 

-That doesn't surprise me, you are beautiful, säger han självsäkert. Förvånad över hans ord vänder jag blicken ner i tallriken och känner hur jag rodnar.Till slut vågar jag titta upp på Niall igen om har en stort leende på läpparna.

-Ehm thank you, får jag ur mig och ler blygt. Maten kommer in och vi hugger in och Niall berättar lite om artistlivet och jag berättar lite om New York-livet medan vi äter. När våra tallrikar står tomma bestämmer vi oss för att vi får plats med lite efterrätt också så vi beställer in en skål glass som vi delar på. När skålen med glass också ekar tom bestämmer vi oss för att bege oss hem. Klockan har hunnit bli elva så det är kanske bäst så eftersom Niall och de andra killarna ska upp tidigt och jobba imorgon. Bilen som vi åkt hit med står inte och väntar på oss så vi vinkar till oss en taxi. Vi hoppar snabbt in för att komma undan Januarikylan, Niall berättar vart vi ska och chauffören gasar på. 

-This was very nice, säger Niall och ler. Hans kinder är lite rosiga av kylan, va gullig han är.

-I think so to, säger jag.

-Don't be surprised if I call you soon, säger han och skrattar till vilket jag också gör. Taxin stannar utanför Harrys lägenhet och Niall hoppar ut före mig för att sedan hjälpa mig att ta mig ur bilen i de omtalade skorna. Han stänger dörren till taxin så inte kylan ska ta sig in medan vi säger hejdå. Plötsligt gasar taxin och kör iväg längs gatan. Vi båda tittar förvånat efter den och vänder oss sedan mot varandra och bryter ut i skratt.

-What was that? säger jag och skrattar till igen.

-No idea, he didn't even take payment, säger han och tittar efter taxin igen som stannat för att plocka upp nya kunder längre bort.

-Weird, säger jag och rycker på axlarna. 

-Indeed, äger Niall och ler.

-So how are you getting home now? frågar jag.

-I guess i can walk. I only live like twenty minutes away, säger han och jag nickar till svar.

-Well bye then, säger han och vi kramar varandra.

-Bye, säger jag mot hans axel. När vi släpper varandra låter han sina kindar snudda lätt vid min kind alldeles precis bredvid mina läppar. Rodnaden sprider sig igen och jag hoppas det inte syns nu när det är mörkt.

-Okay, itäs getting really cold bye, säger han och skrattar och vinkar lite med sin hand som han snabbt stoppar ner i jack fickan. 

-Bye again, säger jag och skrattar och vinkar jag med. Han vänder sig om börjar gå nerför trottoaren och jag går fram till porten. Innan jag går in vänder jag blicken mot Niall och ser att han gjort likadant. Jag vinkar igen oc får en vinkning tillbaka innan han vänder sig om och fortsätter gå.

---

Lol okej skrev att förra kapitlet skulle vara uppe för en vecka sen, förlåt! Här kommer min dåliga ursäkt:

Jag fick ångest varje gång jag gick in för att skriva eftersom allt jag skrivit försvunnit så jag sket i det istället. Dessutom har jag knappt vart hemma under veckan och internet slutade fungera i nån dag också. Men förlåt iallafall ska försöka bättra mig!