-I'm like two minutes away so I'll see you soon, säger han glatt.

-Okay see ya! säger jag samtidigt som jag krånglar på mig  en av skorna. Jag lägger på och tar på mig den ena, sedan slänger jag på mig jackan. Jag säger hejdå till Elise och Harry och skyndar ner för trapporna och ut på gatan. När jag tar det första steget ut på den hala trottoaren halkar jag till men jag lyckas hålla mig på benen. Ett bil bländar mig och jag förstår att det är Niall. Mitt hjärta tar ett litet skutt samtidigt som bilen saktar in och stannar längs trottoarkanten.

---

Dörren till baksätet öppnas och Niall kliver ur.

-Hi! säger han glatt och sträcker ut armarna för att krama mig. Jag hälsar glatt tillbaka och låter honom omfamna mig i en Horan-hug. Han hjälper mig sedan in i bilen och kommer sedan efter. Bilen svänger ut från trottoaren och börjar åka längs gatan.

-So, Harry told me about yesterday, säger Niall lite tyst.

-Oh, yeah that wasn't so much fun, säger jag dystert.

-It really pissed me off, nu låter han lite arg. Jag vill verkligen inte att det som hände igår ska dra ner stämningen på våran dejt.

-Me to, but they only embarressed them self, påpekar jag.

-Yeah, I hope it doesn't happen again, to anyone of our girldfriends, säger han med blicken ner i knät. Jag nickar tillsvar. Men vänta här, Niall sa våra flickvänner. Menade han att jag var hans flickvän nu eller? Om han pratade om de andra killarna hade han sagt deras. Eller han kanske bara menar i framtiden, när han har en flickvän. Men jag vågar inte fråga.

-So were are we going? frågar jag istället.

-Secret, säger han och blinkar.

-You and secrets, säger jag och skakar skrattade på huvudet. 

-But are we there soon? I'm starving, säger jag och precis då kurrar min mage till.

-Just a couple of minutes away, skrattar Niall. Och precis som han sagt, efter ungefär fem minuter stannar bilen och vi hoppar ut på trottoaren framför en fin restaurang. Niall tar mig runt midjan och hjällper mig över trottoaren eftersom jag inte alls är van med att bära så här höga klackar på vintern. Jag klarar mig välbehållen in på restaurangen där vi leds till ett bord långt in i restaurangen. Vi sätter oss ner och läser igenom menyerna och beställer sedan det vi vill ha. 

-So have you decided for how long you're staying? frågar Niall.

-No but today this crazy thing happened so maybe I'll stay quite a long time, säger jag.

-What? frågar han nyfiket.

-Okay, so this woman came up to me and said like "you should be a model" and gave me her card and everything, berättar jag entusistiskt. 

-That doesn't surprise me, you are beautiful, säger han självsäkert. Förvånad över hans ord vänder jag blicken ner i tallriken och känner hur jag rodnar.Till slut vågar jag titta upp på Niall igen om har en stort leende på läpparna.

-Ehm thank you, får jag ur mig och ler blygt. Maten kommer in och vi hugger in och Niall berättar lite om artistlivet och jag berättar lite om New York-livet medan vi äter. När våra tallrikar står tomma bestämmer vi oss för att vi får plats med lite efterrätt också så vi beställer in en skål glass som vi delar på. När skålen med glass också ekar tom bestämmer vi oss för att bege oss hem. Klockan har hunnit bli elva så det är kanske bäst så eftersom Niall och de andra killarna ska upp tidigt och jobba imorgon. Bilen som vi åkt hit med står inte och väntar på oss så vi vinkar till oss en taxi. Vi hoppar snabbt in för att komma undan Januarikylan, Niall berättar vart vi ska och chauffören gasar på. 

-This was very nice, säger Niall och ler. Hans kinder är lite rosiga av kylan, va gullig han är.

-I think so to, säger jag.

-Don't be surprised if I call you soon, säger han och skrattar till vilket jag också gör. Taxin stannar utanför Harrys lägenhet och Niall hoppar ut före mig för att sedan hjälpa mig att ta mig ur bilen i de omtalade skorna. Han stänger dörren till taxin så inte kylan ska ta sig in medan vi säger hejdå. Plötsligt gasar taxin och kör iväg längs gatan. Vi båda tittar förvånat efter den och vänder oss sedan mot varandra och bryter ut i skratt.

-What was that? säger jag och skrattar till igen.

-No idea, he didn't even take payment, säger han och tittar efter taxin igen som stannat för att plocka upp nya kunder längre bort.

-Weird, säger jag och rycker på axlarna. 

-Indeed, äger Niall och ler.

-So how are you getting home now? frågar jag.

-I guess i can walk. I only live like twenty minutes away, säger han och jag nickar till svar.

-Well bye then, säger han och vi kramar varandra.

-Bye, säger jag mot hans axel. När vi släpper varandra låter han sina kindar snudda lätt vid min kind alldeles precis bredvid mina läppar. Rodnaden sprider sig igen och jag hoppas det inte syns nu när det är mörkt.

-Okay, itäs getting really cold bye, säger han och skrattar och vinkar lite med sin hand som han snabbt stoppar ner i jack fickan. 

-Bye again, säger jag och skrattar och vinkar jag med. Han vänder sig om börjar gå nerför trottoaren och jag går fram till porten. Innan jag går in vänder jag blicken mot Niall och ser att han gjort likadant. Jag vinkar igen oc får en vinkning tillbaka innan han vänder sig om och fortsätter gå.

---

Lol okej skrev att förra kapitlet skulle vara uppe för en vecka sen, förlåt! Här kommer min dåliga ursäkt:

Jag fick ångest varje gång jag gick in för att skriva eftersom allt jag skrivit försvunnit så jag sket i det istället. Dessutom har jag knappt vart hemma under veckan och internet slutade fungera i nån dag också. Men förlåt iallafall ska försöka bättra mig!