The only one I wanted - kapitel 41
-And I heard about what happend you two days ago and I just wanted to say that they are idiots and that you two look perfect together, you are so beautiful, säger Sophie till mig. Jag blir helt paff. Mest åt att hon ens veta att det hände men också över hennes snälla ord.
-Aw thank you! You are very bautiful yourself, all three of you, säger jag och ler hur stort som helst. Alla tre tjejern börjar rodna och säger sedan tyst hejdå och försvinner ut från cafét.
-Look how cute you were with them! säger jag och ler åt Harry.
-That's the least I can do for them. It's thanks to them I can pay my bills, skojar han.
-But I really need to get going, they are hungry back there and need food, säger han sedan.
-Bye then, säger jag och Harry böjer sig ner för att ge mig en kyss.
-Bye beautiful, säger han och försvinner ut från cafét.
Blakes perspektiv:
Vi kliver in i en hiss och åker upp fyra våningar, dörrarna öppnas och vi kommer in i en ganska stor vit lokal. Stora fönster vätter ut över hustaken och man kan se ganska mycket av staden även om vi bara är på andra fjärde våningen. Ett skrivbord står i ena hörnan och en röd soffa står i andra. Jag går efter henne som en svans tills hon sätter sig ner i soffan och jag sätter mig osäkert ner bredvid henne.
-So, have you done any modelling jobs? frågar Siv.
-Ehm no, säger jag med osäkerheten i rösten.
-So you don't know anything about modelling?
-I've seen Americas next top model with my friend occasionally, säger jag och Siv skrattar roat.
-They show a very nice side of the modelling business, förklarar hon och jag nickar sakta. Oron stiger i kroppen, vad menar hon med det? Är det nu dom kommer säga att jag behöver banta och gå på nån äppel-diet?
-So let's take som photos and the measure and weigh you. Hon reser sig upp och tar sig bort till en kamera på stativ som står mittemot en vit vägg. Jag följer efter henne och ställer mig osäkert framför kameran där jag antar att jag ska stå.
-Take off the jacket, säger hon och jag gör som hon säger och slänger den på golvet.
-And the blazer. Jag tar av den också och slänger den på jackan.
-So, put the hair behind your ears and just relax. Jag gör som hon säger och efter några klick då hon tagit bilder från alla möjliga avstånd och vinklar verkar vi vara färdiga. Vi går vidare till en mätningssticka där det visar sig att jag är 177 centimeter lång. Sedan mäter hon alla delar av min kropp med måttband och till slut får jag väga mig.
-Now I just need to see your walk, förklarar hon och visar vart jag ska gå. Jag går fram och tillbaka så bra jag möjligen kan men hon verkar inte riktigt nöjd för hon säger hela tiden: "räta på dig", "sväng inte på armarna", du är för stel!" osv.
-Okay we need to work on that but otherwise you're good, säger hon och antecknar i sitt lilla block hon har i famnen. Betydde det att jag fick jobbet eller hur man säger?
-We will get back to you, säger hon som hon läst mina tankar.
-Okay thank you, säger jag och går över lokalen för att plocka upp kavajen och jackan från golvet. Jag tar på mig båda och säger sedan hejdå och får sedan ta mig ut själv.
Elises perspektiv:
Kaffet och cheesecaken är slut sen länge och jag bara sitter här och väntar med blicken ut genom fönstret där det börjat regna vilket betyder att det är plussgradit och att vintern är på väg bort. Det får mig att le, jag ser fram emot sommaren. Åka till Sverige och fira midsommar, hänga i The Hamtomps och såklart, make some memories med Harry. Det blir vår första sommar ihop och den måste bli fantastisk! Ögonen spärras upp när jag ser att dörren till Elite öppnas och jag skymtar en mörk kaluffs. Jag reser mig hastigt när jag inser att det är Blake och samlar ihop alla mina ytterkläder som jag tar på mig medan jag går mot dörren. När jag kommer ut på gatan ser Blake mig och hon skyndar fram till mig. Vi ger varandra en kram och jag säger exalterat:
-How did it go?
-Honestly I don't know, she had a pokerface, säger hon.
-Didn't she say anything? frågar jag nyfiket, jag vill veta varenda detalj. Om jag kunnat hade jag gjort mig själv till en fluga och satt på väggen där inne under castingen.
-She said we needed to work on my walk but otherwise I was good.
-That must mean that you're hired or how you say it, skrattar jag.
-Let's hope so, skrattar hon. She said they will call.
-Let's do some shopping wile waiting for that phonecall! säger jag och drar med mig Blake.
Kanske inte så jättelångt men jag tänkte att det där var ett bra sätt att avsluta kapitlet :) Och jag kan ju tillägga att jag inte har en aning om hur en casting går till förutom det jag sett på top model haha
Kommentarer
Postat av: Angie
Jättebra! Och det gör inget att du inte vet hur en casting går till för det vet inte jag heller hehe :D
Svar:
jagbahskriver.blogg.se
Trackback
