-A kiss in three? säger jag och Harry nickar.

-1...

-2...

-3... Vi pressar våra läppar mot kameran på datorn och Harry gör några konstiga smackljud. Skrattandes lutar jag mig tillbaka och säger sedan:

-This is so stupid.

-But it's a comfort while sitting in this empty apartment, säger han.

-Yeah you're right. Harrys mobil börjar ringa och han tittar ner på mobilskärmen.

-I guess you have to go? frågar jag ledsamt.

-Yes but we, my young lady, will talk later, säger han. Jag slänger honom några slängkyssar och sedan säger vi hejdå och stänger ner samtalet.

---

Jag sitter och stirrar på skärmen ett tag i ovisshet om vad jag ska göra. Blake är inte online så jag plockar upp min mobil för att smsa henne. När jag gått in på på sms-konversation läser jag igenom dom senaste sms:en med ett leende på läpparna:

 

Att läsa igenom våra gamla sms gör mig alltid så glad. När jag ska till att scrolla längre upp hör jag hur hissdörrarna åker upp där nere och att någon kliver in i lägenheten. Är mamma och pappa redan hemma? Nej det kan dom inte vara, de åkte för bara en halvtimme sedan. Dom kanske bara glömt nåt. Jag reser mig sakta ur sängen med mobilen i ett hårt grepp i handen ifall portvakten släppt in någon galen mördare i lägenheten och att jag måste ringa polisen eller nåt. Sakta smyger jag ut ur rummet och sedan ner för trapporna. Hjärtat slår hårt i bröstet men när jag vänder blicken mot hissen lugnar det ner sig lite. Där står en tjej med mörkt lite halvt lockigt långt hår med blicken ner i mobilen. Om inte Blake var i London hade jag direkt tänkt att det är hon. För det måste ju vara någon annan, eller hur? Jag stirrar på människan ett tag men tar till slut några steg fram. Tjejen hör mig och vänder upp ansiktet mot mig. I chock tvärstannar jag och stirrar på hennes ansikte, är det verkligen den jag tror att det är? Är det verkligen Blake? Hennes ansikte spricker upp i ett leende vilket mitt också gör.

-Blake? frågar jag eller det är mer ett konstaterande och hon nickar till svar. Jag skuttar fram till henne med så få steg som möjligt och slänger mig runt hennes hals. Även om vi bara varit borta från varandra i runt en vecka så känns det som år och dar då jag verkligen behövt en kompis just nu. Hon är som en syster för mig även om vi inte känt varandra i flera år. Men det känns som det. Jag tar ett kliv tillbaka och tittar på henne. Mina ögon har tårats av övervälmning, chock och glädje och jag ser en ensam tår glida nerför Blakes kind.

-What are you doing here? frågar jag. Leendet på hennes läppar försvinner snabbt och hon flackar med blicken runt i rummet.

-I really need to talk to you, säger hon. Jag blir en aning orolig då det måste vara något allvarligt om hon åkt ända från London hit. Det första som dyker upp i tankarna är att det måste handla om Niall.

-Of course, let's go to my room, säger jag och försöker låta glad. Jag vänder mig om och börjar gå mot trapporna igen med Blake bredvid mig. Vi håller en liten konversation då vi berättar hur mycket vi saknat varandra tills vi kommer upp till mitt rum där jag slänger mig på sängen. Blake slänger av sig jackan och snörar upp skorna och kommer sedan efter. 

-So, tell me! säger jag och sätter mig i skräddare mittemot henne.

-Well, me and Niall were out on a date when he was going to kiss me on the lips but then changed it into a kiss on the cheek. After that e was really awkward and stuff, he just said goodbye and left. I then started to think about what he really think about me and then he didn't call me for days. And I know you told Harry to call me, hon pausar och ger mig en menande blick och jag försöker se så oskyldig ut som möjligt. And he invited me to Zayns birthday party so I went. Blake gjorde en lång konstpaus eller så var det bara gråten som satt i halsen för jag såg det på henne.Jag visste vad som skulle komma; hon hade sett Niall med en annan.

-What happened there? frågar jag. Jag vill inte gärna erkänna att jag och Harry redan pratat om det här.

-I saw Niall with another girl, viskar hon och tittar ner i knät där hon pillar med det flagnande nagellacket.

-Is that why you haven't talked about him this week? frågar jag och sätter mig bredvid henne för att kunna lägga armen om henne. Hon nickar sakta till svar och lutar huvudet mot min axel.

-Maybe he isn't sure about how you feel, säger jag.

-He must have seen my lips form into a kiss-formation, säger hon och suckar djupt. 

-Or he's just very shy, säger jag men hon skakar bara på huvudet.

-Yeah that's why he made out with some random girl.

-But he doesn't like her so it didn't mean anything. He's just worried about showing you how he really feels, yes so it must be, säger jag stolt över mitt konstaterande. Men hon bara skakar på huvudet.

-You should at least let him explain, säger jag.

-I did and his excuse was "I didn't know you were coming" and then he kissed me.

-He kissed you? frågar jag förvånat.

-Yeah, säger hon som att det var en självklarhet att jag borde veta det.

-Well, then I'm sure he likes you, säger jag själväkert och klappar henne lätt på huvudet. 

---

Inspirationen till sms-konversationen kommer från konversationerna jag och en av mina vänner brukar ha hehe

 

Hope you like it!♥