-So are you coming to Zayns birthday party? frågar han.

-Is he having a birthday party? frågar jag förvånat. Jag vet att han fyller år i Januari men jag har inte hört ett ljud om en fest.

-Haven't Niall told you? frågar han förvånat.

-No, säger jag osäkert.

-That's weird but you should come! It's at Zayns house 12 of January at like ten o'clock.

-Okay, thanks, säger jag och känner mig lite bättre till mods. Då kan jag prata med Niall.

-Well se you then, bye! säger Harry och lägger på. Nu hade jag äntligen en anledning till att gå ut, för att köpa en klänning till festen!

---

Förvirrat går jag längs trottoaren och tittar åt alla håll. Efter bara en halvtimme ute bland butikerna har jag nu tappat bort mig totalt. Jag överskattade mitt lokalsinne måste jag säga. När jag kommer fram till en korsning tittar jag åt alla möjliga håll men känner inte igen mig alls. Vart shoppade jag med Elise egentligen?

-Exuse me, säger någon bredvid mig. Förvånat vrider jag på huvudet och ser att de två orden kommit från en ung kille. Han har mörkbrunt år och mörka ögon. Han har klätt sig själv i tajta jeans och en vit tröja med en skinnjacka över och på fötterna har han ett par svarta converse, precis som jag. Det ser förfärligt kallt ut då jag själv fortfarande använder min vinterjacka och vantar, mössa och halsduk. Ett skratt slipper ut hans torra läppar som han sedan fuktar med tungan.

-I couldn't help but notice how lost you look, säger han och ler. Jag skrattar till och slänger generat blicken ner i trottoaren.

-Yeah I'm not from here, säger jag och tittar upp på killen igen som fortfarande har kvar leendet på sina läppar.

-Maybe I can help you, where are you going?

-I don't know, säger jag med en suck och han höjer på ögonbrynet lite retsamt till svar.

-I'm going to this party and need a dress but I can't find any good stores, säger jag uppgivet. Han verkar fundera en stund men skiner sedan upp.

-You know what? My sister works in a clothing store, maybe she can help you? Han ler stolt åt hans egen ide och jag kan inget annat än att le tillbaka.

-Okay, why not? säger jag och skrattar till.

-Come on then! säger han och börjar genast gå och jag går efter honom.

-Wow, you english men are very polite, säger jag och drar upp handväskan högre upp på axeln efter att den glidit ner.

-Well I have a reoutation to maintain. On the other hand, I haven't introducet myself, I'm Adam, säger han och räcker fam handen samtidigt som han saktar in farten och stannar.

-Blake, säger jag och tar emot hans hand. Ett mutter hörs bakom oss och när vi båda vänder dit blicken möts vi av en sur blick från en gammal farbror. Vi släpper snabbt varandras hand och följer han med blicken när han passerar oss medan han slänger irriterade blickar mot oss.

-Well, not everyone is that polite, säger Adam och vi båda bryter ut i ett skratt.

 

Adam håller upp glasdörren åt mig och jag kliver in i den lilla butiken. Jag tittar mig faschinerat omkring bland alla fägglada kläder och accessoarer. En ung tjej med lika mörkbrunt hår som Adam kommer gående med snabb takt och lägger armarna om honom.

-How's it going brother? And you brought a girl, säger hon och vänder sig mot.

-I hope she came with you or this will be awkward, säger hon och går med blicken från mig till Adam och sedan tillbaka till mig.

-Yes, I came with him, säger jag och skrattar till. Sedan sträcker jag fram handen och presenterar mig.

-Rosie, säger hon och tar emot min hand och skakar om den innan hon släpper den igen. 

-Ehm she need help to find a dress to a party, slänger Adam ur sig.

-Oh, and you came to me? säger hon exalterat.

-Yeah, I'm not from here so I was totally lost and then Adam came riding on his white horse to save me and he brought me here, förklarar jag.

-How romantic! skrattar hon. Lite paff av vad hon just sagt sneglar jag på Adam som ger mig en "ursäkta-min pinsamma-syster-blick". Rosie iaktar oss och lutar sig sedan närmre mig.

-He is single, viskar hon i mitt öra men högt nog för att han ska höra.

-Rosie! säger han besvärat.

-What? you are single, it's noting to be ashemed of, säger hon.

-It's not that I am ashamed of, it's you. Hon himlar med ögonen och vänder sig sedan mot mig.

-So are you single? frågar hon. Adam stönar högt och slänger upp armarna i luften för att visa hur hopplös Rosie är. Själv blir jag lite förvånad över frågan men öppnar munnen för att svara.

-Yes, säger jag lite osäkert. Jag är ju fortfarande inte helt säker med hela den här Niall-grejen.

-You see Adam, here you have a cute girl that's single who actually talks to you, säger hon till Adam och han suckar ännu en gång. Jag små-ler lite åt syskonbråket som pågår. Själv är jag ensambarn men har alltid önskat mig en bror eller syster som jag skulle kunna bråka med precis så här.

-Come on, let's find you a dress! Rosie väcker mig ur mina tankar när hon drar mig från platsen och längre in i butiken. Jag ser att Adam satt sig ner på en pall innan jag försvinner in bland alla kläder hängandes på galgar. Det är inte en sån typ av butik jag brukar handla i där allting ligger perfekt och är sorterat i färg eller designer utan allt ligger eller hänger lite som det vill. 

-What about his one? säger hon och håller upp en ljusrosa kort tajt klännig framför sig.

-I'm not so much for that kind of colours, säger jag ursäktande.

-Okay, säger hon och hänger tillbaka klänningen och fortsätter sedan gå längs alla rader av kläder.

-This one? säger hon och håller upp en svart puffig klänning med blommor inbroderade nertill. Jag skakar på huvudet och Rosie hänger ännu en gång tillbaka det hon tagit fram.

Efter allt från kort-kort till fjädrar hittar vi nog äntligen det vi letar efter. Hon håller upp en kort klänning med en volang gjord av blå spets. Jag nickar glatt på huvudet och Rose ler stolt och går sedan bort till omklädningsrummen. Hon håller upp dörren till ett bås och jag kliver in. Rosie ger mig klänningen och stänger sedan dörren efter mig. Jag tar sakta av mig jackan, tröjan, skorna och sedan de tajta jeansen. Jag drar på mig klänningen och med lite möda får jag upp dragkedjan på ryggen. När jag möts av mig själv i spegeln ler jag jag lite smått, den sitter perfekt. Det är The Dress. En knackning hörs på dörren och jag öppnar den och sticker ut huvudet. Där står Rosie och hon har ett par mörkblå höklackade skor med en gulddetalj på, en clutch i samma färger som skorna, en mörkblå kavaj och lite guldsmycken i famnen. Hon sträcker allt över till mig och visar att jag ska gå in i provhytten igen och sätta på mig allt. Jag gör som hon visat och vänder mig mot spegeln ännu en gång. Hela outfiten är perfekt, Rosie är verkligen bra på det här. Jag snurrar runt ett varv och inspekterar mig själv innan jag går ut igen. Nu står även Adam och han öppnar munnen lite pafft när jag kliver ut från provhytten. Rosie klappar glatt i händerna och går ett varv runt mig för att inspektera hennes verk.

-Isn't she beautiful? frågar Rosie Adam.

-Ehm yes, the outfit is great, säger han lite tafatt och vänder bort blicken från oss.

-Not the clothes, isn't she pretty, säger hon och tar tag i min haka och vänder mitt ansikte mot Adam.

-Ehm yes, I guess, säger han blygt och vrider bort ansiktet ännu längre. Rosie skakar uppgivet på huvudet samtidigt som hon drar i mina kläder för att få det perfekt. Själv ler jag lite för mig själv åt hur sött-awkward han är

 

-Nice to meet you Blake and I hope Adam take your number so I can see you again, säger Rosie och vinkar till Adam och mig som står ute på trottoaren igen efter att jag bytt om till mina vanliga kläder och betalat för hela outfiten som Rosie satt ihop. Jag har tappat räkningen på hur många gånger Adam suckat åt sin syster vid det här laget men där kom en till. Själv skrattar jag bara till svar och säger ett "hejdå" innan jag vänder mig om och går med Adam längs trottoaren. 

-So how about a cup of coffee? säger jag och sparkar på ett godispapper som ligger slängt på marken.

-That sounds great! säger Adam och ler. 

-Maybe over there? säger jag och pekar över gatan mot ett café.

-My favorite, how did you know? säger han och flinar.

-I'm psychic, säger jag och skrattar. Och om jag tänker efter har jag inte varit så här glad på flera dagar.

---

And here you have chapter 48! Snart uppe i kapitel 50, helt sjukt ju!