The only one I wanted - kapitel 9

-That's why I'm calling you, there's pictures on you two on twitter. Jag stannar till.
-What? säger jag chockat.
-Yeah and everyone is trying to figure out who you are and everything!
-God...
-I know!
-Were are the pictures from? frågar jag och börjar gå igen.
-Central park, you are walking and talking. And don't worry you look good. Jag skrattar till. men avbryter mig snabbt.
-I guess everyone will know who I am very soon with all my "friends", säger jag sarkastiskt.
-Yeah you'r right, but I would never tell! försäkrar Blake
-Thanks, säger jag tacksamt.
-But hurry up home now before you get killed or something.
-Are people writing that they will kill me? säger jag förskräckt.
-Haha, no. Nobody will kill you, I was joking. Jag pustar ut.
-I really have to go no, bye! säger Blake.
-Bye, säger jag och trycker på röd lur. Plötsligt känner jag mig inte alls lika glad som innan. Har
folk tagit bilder på oss? Hade dom förföljt oss också? Utan att vi märkt dessutom. Jag tittar mig oroligt omkring ifall någon tar kort nu men ingen verkar lägga någon större uppmärksamhet mot mig. Jag snabbar ändå på stegen för att komma hem så fort som möjligt.
-Mum, dad! ropar jag när jag kliver ur hissen men jag får inget svar. Jag går upp på mitt rum och slänger av mig skorna och jackan jag haft på mig. Blicken sneglar lite på datorn. Ska jag logga in på twitter eller borde jag låta bli? Till slut går jag sakta fram till skrivbordet och öppnar locket på datorn. Jag väntar otåligt på att den ska starta men jag känner mig också en aning nervös. När datorn är igång sätter jag mig ner och går direkt in på twitter. Mina 107 följare har gått till 165 men det är väl inte så mycket? Jag går in på mina mentions och ser att väldigt många har skrivit till mig. För bara några sekunder sedan har någon skrivit: Are you dating Harry Styles? You look like a whore, just saying. Jag får en klump i halsen, borde jag läsa fler? Antagligen inte men nyfiken som jag är scrollar jag längre ner och läser bland alla hat-tweet, blandat med opassande frågor om mitt och Harrys sexliv vilket vi inte hade något. Jag tar ett djupt andetag och går tillbaka till startsidan. Jag känner att jag måste skriva någonting, visa att jag inte bryr mig alls om vad dom här tjejerna tycker om mig. Jag funderar länge men till slut får jag ner:
 
"Wow, you guys have a lot of anger inside of you! But you know hating on me don't make him like you more and me less"
 
Jag trycker på tweet och smäller sedan snabbt ner locket på datorn. Klockan är bara fem och jag har ingen aning om vad jag ska göra. Vill bara att det ska bli imorgon kväll då jag får träffa Harry igen. 
 
*
Jag kollar mig själv i spegeln en sista gång. Ikväll har jag valt att bära en beige/guldig klänning i spets för vad jag visste skulle vi ut och äta.  Håret var lockat och sminket var perfekt. Jag vänder mig mot hyllorna med skor för att välja ett par. Blicken far över alla skor men de fastnar på ett par svarta högklackade pumps. Det är visserligen Oktober och ganska kallt ute men jag bär ett par svarta strumpbyxor så det ska nog gå bra. Vi kommer väl antagligen vara inne endå. 
-Elise, Harry is here! ropar mamma nerifrån hallen. Jag sliter åt mig min kappa och handväska och flyger sedan ut från rummet och nerför trapporna. När jag kommit till nedervåningen lugnar jag ner mig och går istället genom korridoren mot hissen där jag hör hur mamma och Harry pratar. Varje steg jag tar ekar i hela huset och när jag kommer inom synhåll ler Harry stort mot mig. Han har på sig en kavaj över en vit T-shirt och beiga chinos.
-Hi! säger han och kramar om mig. Jag är nästan längre än honom nu när jag har högklackat.
-Hi, svarar jag och kramar honom tillbaka. När vi släppt varandra vänder vi oss mot min mamma som står och ler mot oss.
-Han är väldigt snygg Elise, säger mamma till mig och vänder sedan blicken mot Harry. Jag spärrar upp ögonen.
-Mum! säger jag irriterat.
-Förlåt, skrattar mamma och nickar sedan mot Harry.
-Bye and don't be to late. Jag himlar med ögonen och Harry nickar nervöst. Harry och jag kliver in i hissen och dörren åker igen efter oss.
-Was that swedish? frågar Harry.
-Ehm yes, my mum is from Sweden.
-You have never mentioned that.
-I guess we haven't brought it up.
-yeah, do you know swedish?
-Yes, mum started teaching me when I was about five.
-I know some swedish to you know.
-Really?
-Kottbulle, säger han och vickar på ögonbrynen och jag börjar skratta. Hiss dörrarna öppnas och vi kliver ut i lobbyn. När vi kommer ut på trottoaren ser jag samma svarta bil som kört oss när vi var på bio.
-So were are you taking me? frågar jag när jag är på väg att klättra in i bilen.
-You will see soon, säger han hemlighetsfullt innan han klättrar efter mig in i bilen.

Förlåt för att jag inte skrev igår! Jag började skriva men sen  började jag må dåligt och låg i sängen under kvällen och försökte att inte spy typ.
What will happen now?♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!
Vinn presentkort, helt gratis! - www.vinnpresentkort.nu
Spela poker, casino, bingo m.m online. Massor av bonusar på PokerCasinoBonus